venusmars

Män har många olika sätt för att trycka ner kvinnor i skolor, i arbetsplatser och i vissa fall i hemmet. De fem härskarteknikerna täcker dessa sätt ganska bra tycker jag. Jag tror faktiskt att det framför allt är i de högre ledningsgrupperna i företag som dessa förekommer.

Här nedan tänker jag nu berätta för er lite kort vad de fem härskarteknikerna egentligen är. Jag kommer att ge egna exempel på när jag märkt av dem. Jag kommer att berätta om dessa härskartekniker ur ett jämställdhetsperspektiv inom arbetsmarknaden.

Osynliggörande
Den här härskartekniken innebär att det ofta är männen som helt väljer att ignorera kvinnorna i en grupp. De kör helt enkelt över deras ideèr.

Det här har jag säkert själv gjort flera gånger. Även om det förhoppningsvis inte hade någonting med kön att göra utan bara individer ifråga.

Förlöjligande
Förlöjligande försiggår när en kvinnas insats blir förhånad och förlöjligad. Ofta genom att lägga till nedlåtande kommentarer såsom ”men lilla gumman, hur tänkte du nu?” istället för att ge negativ eller positiv feedback som man borde ge sina jämlikar.

Underhållande av information
Underhållande av information är helt enkelt när en grupp fryser ut individer och undanhåller denna information som den behöver för att sköta sitt jobb.

Dubbelbestraffning
Dubbelbestraffning innebär att försätta någon i en situation där alla handlingsalternativ kommer att ifrågasättas.

Jag har själv märkt av detta när en mamma tvingas välja mellan ett viktigt möte eller sitt sjuka barn. Väljer kvinnan att närvara vid mötet så anses hon vara en dålig mamma och ifall hon stannar hemma och tar hand om sitt barn så anses hon vara en oseriös arbetskamrat.

Påförande av skuld och skam

Att få någon att tro att ett problem enbart orsakades av en själv. Precis som med dubbelbestraffningen så går det inte för den utsatta individen att vinna.

Att utöva de här teknikerna på kvinnor tror jag bidrar till att de påminns om att deras åsikter är mindre värda, att de är oviktiga och betydelselösa. Det är speciellt i de högt uppsatta ledningsgrupperna som man kan se en bristande jämlikhet. Om det inte är jämställt i ledningsgrupperna så har jag också väldigt svårt att tro att de lyckas forma ett jämställt företag. Därför är det oerhört viktigt att fler kvinnor, trotts vissa fördomar, verkligen vågar ansöka om anställningar vid de högre positionerna. Jag tror att det är precis det som krävs för att Sveriges arbetsplatser ska bli jämställda på riktigt.

Adrian Vejbrink Kildal

Vi växer alla upp med olika slags familjer som har olika värderingar och åsikter. Det är få människor som egentligen har en helt egen åsikt. Alla ideèr kommer någonstans ifrån, oftast från föräldrar. Som de flesta förstår så är barn oerhört lättpåverkade av vuxnas svammel. De uppfattningar om samhället som de bildar som barn är ofta svåra att ändra.

Föräldrar har störst roll och ansvar i uppfostrandet av sina barn och det är deras uppgift att både visa att det är jämställt i hemmet men också att lära barnen att alla faktiskt är lika mycket värda. Det är inte bara föräldrarna som man påverkas av. Även skolan, lärare och vänner har ett stort ansvar till att ge barnen ”de rätta” värderingarna enligt vårt samhälle.

Jag tror att den onda cirkeln som länge pågått håller på att brytas. På till exempel mina far-och morföräldrars tid så fick man tidigt lära sig att ”det rätta” för en kvinna var att ta hand om barnen och hushållet medans männen tog hand om det ekonomiska. Mina föräldrar växte upp med sådana värderingar som jag tror att de ändå lyckades bryta. På bara en generation har kvinnornas roll i samhället expanderat mycket och klyftorna mellan kvinnor och män har minskat. Vi har en del kvar att jobba på men det är inget som jag inte tror att vi kommer att klara.

Adrian Vejbrink Kildal

”Att kalla en man ett djur är att smickra honom, han är en maskin, en vandrande dildo, en emotionell parasit” - Står du för det?
”Ja det står jag för!”
”Män är djur?”
”Män är djur! Tycker inte du det?”

Det här uttalandet kommer från feministen och den tidigare ordförandet av ROKS (Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige) Ireen von Wachenfeldt.
I dokumentären ”Könskriget” intervjuar  journalisten Evin Rubar von Wachenfeldt där hon helt enkelt frågar om von Wachlenfeldt kan stödja reportaget om SCUM manifestet (radikalfeministisk manifest Society for Cutting Up Men) en annan skribent skrivit i ROKS tidning.
Under intervjun hävdar von Wachlenfeldt att hon och ROKS inte hyllar reportaget och SCUM manifestet i tidningen. Men efter flera utfrågningar står hon bakom åsikterna som uttalats i boken.


Jag tycker att de här uttalandena är rent ut sagt pinsamma och jag som feminist blir väldigt provocerad av dem. Om hon säger att hon är feminist och står bakom åsikterna om att manlighet är en bristsjukdom och mannen är en biologisk olycka - Vad ger det för bild för dem som inte helt säkert vet vad en feminist är?
Tack vare det här uttalandet hindrar hon feministiska tankar till att spridas. Uttalandet ”Män är djur” kopplas dessvärre lätt till feminism just på grund av det här.
Genom den här bloggen ska jag klargöra vad feminism är, enligt Svenska Akademiens ordlista:
”Feminism är en politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen.”
Man ser alltså att det är ojämställdhet mellan män och kvinnor i världen och man vill ändra på situationen vi lever i nu.
Visst är det här något att sträva efter? Visst är feminist något man kan kalla sig? Det gör jag.
Gör det du med!


/Viktoria Levine

I det här blogginlägget ska jag demonstrera och diskutera om könsstereotypiska reklamer.
Jag har tagit 4 exempel, två reklamer från kosmetika företaget KICKS och två reklamer från parfym företaget AXE.


I KICKS reklamerna får vi se söndersminkade tjejer som står i orealistiskt f miljöer. En tjej kommer på sin pojkvän/flickvän med att han/hon är otrogen. Tjejen pekar argt ut mot dörren när hon upptäcker till sin fasa att hennes nagel har gått av.
I de här reklamerna vill företaget nå ut på det sättet att KICKS finns där, när vi tjejer behöver hjälp för att fixa till vårt yttre, ännu mer. Jag blir så väldigt frustrerad av de här reklamerna eftersom man får ett intryck av att alla tjejer är så angelägna om sitt utseende att de får panik när något försvinner eller går sönder.
Reklamen hade varit betydligt mer jämställd om det fanns med en kille vars parfym gick sönder och även han fick panik. KICKS marknadsföring ”Don’t worry, we have it” misslyckas fullständigt enligt min åsikt eftersom det enda jag kommer komma ihåg av reklamen är att den är urlöjlig. Jag känner instinktivt att jag inte vill vara som en av de tjejerna och köpa kosmetika från samma ställe.

AXE reklamerna däremot når troligen ut till sin målgrupp.
Vem vill inte vara mannen som blir uppletad av miljontals halvnakna tjejer?
Om du köper den här deodoranten kan du göra en pryd tjej till en översexuell tjej.
I reklamerna tar de unga män som ser väldigt normala ut, sätter in dem i både vardagliga miljöer men även exotiska. Det AXE vill demonstrera med deras påkostade marknadsföring är att du helt enkelt får tjejer om du använder vår spraydeodorant. Vem faller inte för det?
Företaget har verkligen lyckats med deras marknadsföring, det är trots allt många av mina killkompisar som använder sig av AXE.
Å andra sidan tycker jag att är deras reklam är nedvärderade eftersom det på något sätt får tjejer att framstå korkade, de struntar i hur de beter sig för att de är så fängslade av parfymen.
Så fort de känner doften släpper de alla hämningar och bokstavligt talat hoppar på killen.
Jag kan även tänka mig att de unga killarna som kollar på reklamen uppskattar de studsande brösten, små trosorna och det djuriska beteendet!
Det är realistiskt att sådana här reklamer blir populära i vårt samhälle men också sorgligt tycker jag.
Kan AXE inte få köpare på andra sätt? Måste kvinnor förnedras under proceduren?

/Viktoria Levine

"Debatten om jämställdhet är egentligen någonting som inte borde finnas. För att i de bästa världar så borde vi enbart vara likvärdiga människor. Nu för tiden är det så många diskussioner om manligt och kvinnligt, det tycker jag är tröttsamt. Vi bör ha kommit längre! Jag vill såklart att kvinnor ska ha exakt samma rättigheter, men även skyldigheter som män." - Charlotte Tiderman

Jag håller med min mamma, i grund och botten är vi alla likadana och likvärdiga. Men på något sätt har vi delats upp i två läger. Genom diskussion och förändringar når vi det vi eftersträvar, jämställdhet.

/Viktoria Levine

En stor del av vår vardag består av musik. När man väntar på bussen, pluggar, tränar och sitter framför datorn omger man sig konstant med musik. Den största delen av musik som ungdomar lyssnar på, produceras och görs i stormakten USA.
Artister bedöms inte längre för deras begåvning – nu för tiden är det viktigt att ha en cool musikvideo. Det har blivit till en del av vår generation att ungdomar kollar på MTV där de ser påkostade videos, framför allt hiphop videos.
Vad brukar man få se i dessa musikvideos? Troligen unga tjejer med lite kläder som gnider sig mot en kille som om de hade analklåda, rapparen hävdar att han äger, ska ha sex och utnyttjar dem, det är oftast något i den stilen.

50 Cents musikvideo P.I.M.P är exemplarisk i demonstrerandet av en hur en typisk hiphop video kan se ut.
Videon börjar med att han gör sig ordning i sitt sovrum med 3 tjejer som endast har på sig underkläder. De svassar runt honom, smörjer in honom medans han nonchalant lyssnar på sin iPod.
I det resterande av den oerhört nedvärderande och förnedrande videon får man se hur lättklädda kvinnor dansar runt rapparna i festmiljöer. Det finns inga spår av hur kvinnor kan få ha egna åsikter – de är enbart där för att tillfredställa mannen.  Här är några textsnuttar från låten:
“Man this hoe you can have her, when I'm done I ain't gon keep her”
“Put my other hoes down, you get your ass beat”

Vad kan det här ha för konsekvenser för de ungdomar som inspireras av dessa rappare?
Jag tror inte att de som kollar på musikvideon P.I.M.P kommer vilja bli hallickar, men att unga tjejer får se snygga smala tjejer dansa framför killar med mycket pengar är inte bra. Sådana här videos ger en bild av att man kan nå toppen genom att strippa och ligga runt med framgångsrika män.
Helt fel säger jag!

/Viktoria Levine

Det är nästintill omöjligt att en dag passerar utan att man hör eller ser reklam på TV, radio, affischer eller tidningar. Men hur pass mycket påverkas vi av reklamen egentligen? Det finns reklam som är väldigt oskyldig och ”regelrätt”. Det finns också sådan som visar på bristande jämställdhet i samhället. Jag råkade av en slump se Coca-colas nya reklam för drycken Zero. Den heter ”Break up - as it should be”. En kille halsar en Zero för att våga göra slut med sin flickvän, drar iväg i sin bil med fyra halvnakna kvinnor i koppel åkandes efter.

Reklamen har fått oerhört mycket kritik vilket jag tycker är helt befogat. Det är absurt att den överhuvudtaget fick visas på TV. Faktum är att ERK (Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam) anmälde reklamen och lyckades få den fälld i Sverige. Det som skrämmer mig är ändå att väldigt många inte verkar se det sexistiska i reklamen, de ser inte vad som är fel. Det visar på hur långt det ändå har gått. De kommersiella företagen går för långt för att få gå med en ännu större vinst, enligt mig.

Om man jämför smaken och innehållet i Cola Light och Zero så är det ingen större skillnad. När man släppte Cola Light så märkte företaget att få män köpte drycken, den ansågs vara fjollig. Då valde man att lansera en ny dryck, Zero, och att profilera den mot en ny målgrupp, männen. I Zero reklamen ser man råa män tillsammans med dussintals snygga och lättklädda kvinnor. I Light reklamerna ser man däremot till exempel ett förälskat par som delar en Cola light på en vacker strand.

Reklamerna förstärker en av de vanligaste fördomarna - att kvinnor vill ha djupa relationer medan männen nöjer sig så länge som de får ligga. Min poäng är att media bidrar till att skapa ökade klyftor mellan kvinnor och män.

Adrian Vejbrink Kildal

När jag var liten så var jag ett väldigt bråkigt barn. Jag pratade mycket och tog plats. Jag ville aldrig lyssna på vad lärarna sade åt mig och jag fick ofta höra att jag var ”vild”. På rasterna så var jag ofta i slagsmål och det var inte ovanligt att jag fick andra barn att gråta och springa till lärarna. På dagis så spenderade jag mesta tiden på gröna bänken som var vårt dagis skamvrå. Andras föräldrar och lärare tyckte inte om mig för att jag hade ”dåligt inflytande” på mina tjejkompisar.

Mina föräldrar var aldrig dåliga föräldrar som uppfostrade mig dåligt och jag hade inte någon form av ADHD. Jag var nog bara en dryg unge som älskade uppmärksamhet. När jag blev äldre så slutade jag vara dryg och började lyda lärare och andra vuxna. Jag blev mera tillbakadragen och fick ofta höra hur jag förbättrat mig. ”Hanna, du var ju så vild när du var liten och nu har du blivit mycket lugnare. Good for you!”

Så, jag bara undrar om jag skulle ha ändrat mig om jag hade varit en pojke. Hade det varit mer okej att ta plats? Hade lärare och vuxna behandlat mig likadant? Har detta samhället påverkat mig? Var det som alla vuxna sa bra att jag tillslut rättade mig i det lilla söta flickledet där jag hör hemma?

Jag bara undrar.

/Hanna Ekberg

Kvotering innebär att en viss grupp människor får företräde till exempel platser på en arbetsplats. I Sverige så har vår opposition beslutat att man ska börja använda sig mer utav kvotering. Jag ska i detta inlägg diskutera vilka för och nackdelar som finns med kvotering och berätta lite om vad jag själv tycker.

Fördelarna med kvotering är att kvinnor lättare kommer in på arbetsmarknaden och det blir blandat med kvinnor och män på arbetsplatser. Det är bevisat att det går bättre för företag där det är blandat. Detta tror jag absolut stämmer då män ofta har egenskaper som kvinnor inte har och vise versa. De kompenserar upp varandra. Så om det står och väger mellan två personer som är lika duktiga så kan det vara ett smart drag av arbetsgivaren att välja kvinnan.

Nackdelarna med kvotering är att kompetens ofta prioriteras bort vilket kanske i alla fall leder till att det går dåligt för företaget. Teorin om kvotering är fin men den kanske inte fungerar i praktiken. För i praktiken skulle det kunna bli så att man istället för att anställa 5 väldigt ambitiösa och duktiga killar som brinner för sitt jobb, anställer 5 tjejer som är o ambitiösa, dåliga på det de gör och inte särskilt entusiastiska. Detta är inte bara oerhört orättvist utan förmodligen också dåligt för företaget som går miste om dessa 5 killar som säkert skulle kunna tillföra mycket mer. Dessutom så skulle jag som kille känna mig väldigt orättvist behandlad om en tjej som var precis lika duktig som mig fick jobbet bara för att hon har ett annat kön.

En nära vän till familjen som är en driven kvinna och en väldigt duktig gitarrist sökte förra året till flera olika musikhögskolor runtom i landet. En dag fick hon ett brev från en utav dessa högskolor. I brevet stod det att hon blivit antagen vilket hon tyckte var väldigt märkligt då hon inte ens provspelat än. Då hon ringde upp och sa att det måste ha blivit ett misstag så berättade de för henne att det inte alls var ett misstag och att hon inte behövde söka in för att hon är tjej och de behövde fler tjejer.
Tror ni att hon blev glad då hon fick höra detta? Visst hade hon kommit in på skolan men hur tror ni att hon kände? Självklart så är det inte kul att höra att man kom in bara för att man är tjej. Hon har spelat gitarr sedan hon var 6 år och kämpat sig fram precis som alla andra. Självklart tyckte hon inte att det kändes rättvist att just hon bara skulle glida in där på en räkmacka. Det kan inte vara kul att sitta där på en arbetsplats eller en högskoleutbildning och veta att man blev antagen bara för att man är tjej.

Som du kanske märker så är min text om nackdelar ganska mycket längre än den om fördelarna så du kanske förstår vart jag står i denna fråga. Jag tycker att grundtanken med kvotering är bra men jag tror inte att det fungerar i praktiken som jag nämnde i texten ovan. Jag tycker att sådan här kvotering som jag pratar om i texten ovan är ett exempel på när strävan efter jämställdhet går lite för långt och man istället vänder på den. Jag tycker att kvotering bara är en annan typ av diskriminering.

/ Hanna Ekberg

Innan det här bloggprojektet startades var jag inte så insatt i ämnet jämställdhet. Jag har alltid varit för ett jämställt samhälle, men jag har aldrig fördjupat mig i var problemen finns och vad vi kan göra åt dem.

Men under de här veckorna har jag verkligen börjat fundera mer på hur jämställdheten är i samhället.
Jag har börjat ”öppna ögonen” för saker jag kanske inte skulle tänkt på innan. Exempelvis reagerar jag nu på hur reklamer och musikvideor är så starkt färgade av det ”mannliga” och ”kvinnliga”.
Det kanske jag skulle reagerat på tidigare, men inte ifrågasatt och funderat lika mycket över som jag har börjat göra nu.

I och med bloggprojektet har jag fått en fördjupad förståelse i allt vad jämställdhet innebär, och jag har börjat bli uppmärksam. Och genom att vara uppmärksam på problemen kan man också förändra samhället till det bättre. Så småningom ( med allas hjälp ) kan vi då leva i en utopi, ett drömsamhälle. För vi alla har väl drömmen om det goda samhället?

/ Lovisa

Om man säger att man är feminist idag så kopplar många människor ihop det med att man tycker att kvinnor är ”bättre” än män och att män är mansgrisar.
För att vara ärlig så hade jag också den uppfattningen innan vi började med jämställdhets projektet i skolan.
Jag har alltid varit för ett jämställt samhälle och tycker kvinnor och män ska vara jämlika på alla plan. Alltså är jag feminist. Men hade någon frågat mig om jag var femenist innan detta projekt startades han jag nog sagt nej.

Man varför har då feminism fått en sådan negativ klang?
Jag tror att det finns flera bidragande orsaker. Bland annat förknippar många ordet feminism med Gudrun Schyman och partiet Femintiskt Initiativ. De som inte gillar Schyman kopplar ofta ihop henne som person och hennes åsikter med ordet feminism.
Jag tror även att feminism har fått en negativ klang just på grund av namnet, då det förknippas med enbart kvinnomakt.

Men att vara feminst är ju att vara för ett jämställt samhälle. Är det då dags att skapa ett nytt begrepp som speglar det vi verkligen menar med jämställdhet? Och borde Feministiskt Initiativ istället heta ”Jämställdhetspartiet”?
Det är synd att ordet feminism idag uppfattas som något negativt av många eftersom det egentligen betyder att man är för ett jämställt samhälle.

/ Lovisa

Utanför Örnsköldsvik i en liten ort vid namn Bjästa våldtogs en fjortonårig flicka på en skoltoalett av sin ett år äldre skolkamrat. Då Linnea tog mod till sig och anmälde våldtäkten så drog mardrömmen igång. Den femtonåriga pojken fälldes i och för sig för våldtäkt i både hov och tingsrätt. Men trots detta valde majoriteten av befolkningen i den lilla orten att ställa sig på pojkens sida och ta hans parti. På skolavslutningen kom pojken till kyrkan där den ägde rum trots att han hade besöksförbud mot Linnea. Linnea valde att inte närvara. På skolavslutningen förgrep han sig på ännu en flicka men trots detta så ställde sig invånarna ändå på pojkens sida.
Medans allt detta pågick så startade pojkens mamma och bror en facebook grupp som stöttade pojken och påstod att Linnea bara hittat på alltsammans och att pojken egentligen är oskyldig.

Det sjuka med denna historia är hur det som stått stilla i tiden i den lilla orten. I alla fall vad gäller jämställdheten. Förr i tiden så hände ofta samma sak. Blev en flicka våldtagen och dessutom gravid så var det skamligt för flickans familj för att barnet var en ”oäkting”. I byn blev hon sedd som en, så man på den tiden kallade det, en slinka. Hennes vänner ville inte veta av henne och när barnet kom ut så så var det inte ovanligt att kvinnan i ren desperation döda barnet. Jag tänker på låten med Monica Zetterlund ”Elin i hagen” som handlar om just det. Elin är en helt vanlig ung flicka i byn. Livsglad, vacker och omtyckt av alla. Hennes pappa Anders och hon har en fin relation och tillsammans bor de i ”hagen”. Så kommer en främmande man till staden och våldtar Elin och efter det så raserar hennes liv. Ingen hälsar längre på henne eller pappa Anders och det hela slutar med att Elin blir vild och galen och tillslut så dränker hon barnet sitt. I slutet av inlägget kan du lyssna på låten. Den är väldigt fin och texten berör.

Vad har den låten med saken att göra? Kanske du undrar. Ja visst är det kanske lite långsökt men jag tycker mig se en koppling. I bägge fall är det två mindre orter där man accepterar att mannen, eller i detta fall pojken våldför sig på en kvinna. Just för att det är mer okej för en person av manligt kön att ta för sig och göra lite hur han vill. Istället blir det flickan som får lida och blir sedd som en hora som så fort som möjligt måste stötas ut ur samhället. Detta är så absurt och gör mig så fruktansvärt förbannad. Hur kan man se danna klara fakta och ändå agera som man i dessa fall gjort? Att en våldtäktsman undslipper rättvisan medans offret blir ännu mer smutskastat. Hur kan man tycka att det är mer okej att en våldtäktsman, som faktiskt på riktigt utgör ett hot för samhället, ska få gå lös hellre än att man stöter bort en vanlig oskyldig flicka?

Någonting som också är väldigt märkligt är hur de vuxna agerade i Bjästa. De sade saker som att Linnea förtjänade det och att hon var en hora. Borde inte vuxna människor som ska vara våra förebilder veta bättre? Det är en sak att unga människor påverkas av grupptryck och har omogna åsikter osv. Men att vuxna väljer att stödja pojken vansinne! Vuxna ska finnas där som stöd för oss och som våra förebilder. Som ung och utsatt ska man kunna gå till de äldre för hjälp och vägledning. De ska ta hand om de yngre i samhället inte kalla dem för kränkande ord och behandla dem som ingenting. Jag har väldigt svårt att förstå hur de kan vara så oerhört o empatiska och känslokalla. Hur skulle de känna om Linnea var deras egen dotter?

Det hela slutade med att Linnea, som egentligen heter någonting annat, fick flytta från bygden pga. Av alla trakasserier. Genom allt detta fanns det endast en person som stöttade henne och det var en utav hennes bästa vänner. Detta tycker jag är väldigt beundransvärt. För att kunna gå emot strömmen på detta sätt krävs ett enormt civil kurage. Det jag vill få fram med detta inlägg är att det fortfarande finns orättvisor mellan kvinnor och män som måste bekämpas. Det ska inte få vara på detta sätt i dagens samhälle och detta är ett väldigt bra exempel på just en sådan orättvisa jag pratar om.