venusmars

I den här bloggen pratar vi mycket om hur jämställdhet ser ut i Sverige i vår tid. Men i detta blogginlägg kommer jag berätta om Suffragetter – kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt för mer än hundra år sedan i Storbritannien.

Suffragium är ett ord som kommer från latinet och betyder – röst vid val. Hälften av alla invånarna hade ingen rösträtt i de flesta länderna för hundra år sedan, speciellt inte i Storbritannien.
Hemmafruar som bar tjusiga långa kjolar, prydliga hattar och eleganta handskar valde att gå emot alla normer som någonsin satts. De kämpade för sin rätt att få rösta, de kämpade för att få vara lika involverad i styrandet av landet som mannen och de kämpade för ett jämlikt samhälle. Dessa kvinnor kallades suffragetter.
Emmeline Pankhurst var en politiskt engagerad läkarfru som hade varit aktiv i olika arbetarrörelser. När hennes man dog valde hon att starta unionen ”Women’s Social and Political Union” där de var betydligt mer militanta än tidigare.
Suffragetterna protesterade, brände upp postlådor, kedjade fast sig, krossade fönster, vägrade folkbokföra sig och betala skatt samt skar upp ovärderliga konstverk där de tyckte att kvinnan framställdes som objekt.
När Emmeline och hennes tre döttrar stred mot makterna åkte de ofta in till fängelse.
Där hungerstrejkade kvinnorna och blev tillsist tvångsmatade med mjölk genom näsan.
Emmeline Pankhurst dotter Sylvia åkte in till fängelse 15 gånger och hungerstrejkade 13 av de tillfällena, under loppet av ett år.
Sedan kom ljuset i slutet av tunneln då kvinnornas rösträtt infördes i Storbritannien år 1928.

I nutid skulle suffragetter kallas terrorister eftersom de med våld försökte få fram sin politiska åsikt.
Terror och våld är fel och det ska inte användas, men jag kan inte annat än bli fascinerad och stolt när jag läser om hur kvinnorna vände upp och ner på systemet på det här revolutionära, nya sättet. Man är inte helt säker på om våldsamheterna bidrog till att det blev kvinnlig rösträtt, hur en uppbränd brevlåda kan symbolisera rösträtt vet jag inte. Jag tycker att deras handlingar visade klart och tydligt att man inte längre kunde köra över kvinnor.

/Viktoria Levine