Bjästa fallet
Utanför Örnsköldsvik i en liten ort vid namn Bjästa våldtogs en fjortonårig flicka på en skoltoalett av sin ett år äldre skolkamrat. Då Linnea tog mod till sig och anmälde våldtäkten så drog mardrömmen igång. Den femtonåriga pojken fälldes i och för sig för våldtäkt i både hov och tingsrätt. Men trots detta valde majoriteten av befolkningen i den lilla orten att ställa sig på pojkens sida och ta hans parti. På skolavslutningen kom pojken till kyrkan där den ägde rum trots att han hade besöksförbud mot Linnea. Linnea valde att inte närvara. På skolavslutningen förgrep han sig på ännu en flicka men trots detta så ställde sig invånarna ändå på pojkens sida.
Medans allt detta pågick så startade pojkens mamma och bror en facebook grupp som stöttade pojken och påstod att Linnea bara hittat på alltsammans och att pojken egentligen är oskyldig.
Det sjuka med denna historia är hur det som stått stilla i tiden i den lilla orten. I alla fall vad gäller jämställdheten. Förr i tiden så hände ofta samma sak. Blev en flicka våldtagen och dessutom gravid så var det skamligt för flickans familj för att barnet var en ”oäkting”. I byn blev hon sedd som en, så man på den tiden kallade det, en slinka. Hennes vänner ville inte veta av henne och när barnet kom ut så så var det inte ovanligt att kvinnan i ren desperation döda barnet. Jag tänker på låten med Monica Zetterlund ”Elin i hagen” som handlar om just det. Elin är en helt vanlig ung flicka i byn. Livsglad, vacker och omtyckt av alla. Hennes pappa Anders och hon har en fin relation och tillsammans bor de i ”hagen”. Så kommer en främmande man till staden och våldtar Elin och efter det så raserar hennes liv. Ingen hälsar längre på henne eller pappa Anders och det hela slutar med att Elin blir vild och galen och tillslut så dränker hon barnet sitt. I slutet av inlägget kan du lyssna på låten. Den är väldigt fin och texten berör.
Vad har den låten med saken att göra? Kanske du undrar. Ja visst är det kanske lite långsökt men jag tycker mig se en koppling. I bägge fall är det två mindre orter där man accepterar att mannen, eller i detta fall pojken våldför sig på en kvinna. Just för att det är mer okej för en person av manligt kön att ta för sig och göra lite hur han vill. Istället blir det flickan som får lida och blir sedd som en hora som så fort som möjligt måste stötas ut ur samhället. Detta är så absurt och gör mig så fruktansvärt förbannad. Hur kan man se danna klara fakta och ändå agera som man i dessa fall gjort? Att en våldtäktsman undslipper rättvisan medans offret blir ännu mer smutskastat. Hur kan man tycka att det är mer okej att en våldtäktsman, som faktiskt på riktigt utgör ett hot för samhället, ska få gå lös hellre än att man stöter bort en vanlig oskyldig flicka?
Någonting som också är väldigt märkligt är hur de vuxna agerade i Bjästa. De sade saker som att Linnea förtjänade det och att hon var en hora. Borde inte vuxna människor som ska vara våra förebilder veta bättre? Det är en sak att unga människor påverkas av grupptryck och har omogna åsikter osv. Men att vuxna väljer att stödja pojken vansinne! Vuxna ska finnas där som stöd för oss och som våra förebilder. Som ung och utsatt ska man kunna gå till de äldre för hjälp och vägledning. De ska ta hand om de yngre i samhället inte kalla dem för kränkande ord och behandla dem som ingenting. Jag har väldigt svårt att förstå hur de kan vara så oerhört o empatiska och känslokalla. Hur skulle de känna om Linnea var deras egen dotter?
Det hela slutade med att Linnea, som egentligen heter någonting annat, fick flytta från bygden pga. Av alla trakasserier. Genom allt detta fanns det endast en person som stöttade henne och det var en utav hennes bästa vänner. Detta tycker jag är väldigt beundransvärt. För att kunna gå emot strömmen på detta sätt krävs ett enormt civil kurage. Det jag vill få fram med detta inlägg är att det fortfarande finns orättvisor mellan kvinnor och män som måste bekämpas. Det ska inte få vara på detta sätt i dagens samhälle och detta är ett väldigt bra exempel på just en sådan orättvisa jag pratar om.
Detta är inte versionen med Monica Zetterlund men denna är också fin. Tänk på texten!
/ Hanna Ekberg
